Det är tisdag idag, ingen skola för mig betyder det. Säkerligen har jag en del att börja läsa, men vem orkar nu när man är fri för första gången på länge? Jag har upptäckt en sak som jag varit medveten om sedan jag var lite, att min vän J har en egenskap jag vill äga, hon har nämligen en On/Off knapp som sitter cirka 5 mm från hennes aorta. Den knappen vill jag bestula, jag vill ha den knappen och jag ska ta den ifrån hennes aorta fort som fan!

Det är nämligen så att(hon kommer säkert skratta när hon läser detta och säga att det inte är sant) hon har en förmåga att kunna stänga av sina känslor när hon känner att dom är ivägen och kan lika så sätta på sina känslor igen när dom förgyllar hennes situation. Hon är delvis känslomässigt död inombords också, så det kan ju vara en orsakande bidrag i allt detta. Men det jag vill med detta är att säga att jag beundrar dig vännen min, och att jag önskar jag kunde vara mer stabil som du, inget rubbar din tillvaro och inget gör dig labil. Som rubriken befogat längst upp, det är inte lätt det här faktiskt. Vissa är födda på detta vis andra måste kämpa liv och död för att ens komma till första nivån.

Jag behöver min egen On/Off knapp, för annars kommer inget bli lätt hädanefter för mig, jag måste klara av skolan och din närvaro med ditt äckliga fina leende gör mig svag och extremt okoncentrerad. Jag tror nog allt att jag är kär, kär på riktigt som jag var en gång förut i fyra år för den där andra typen. Men han är borta nu och du har tagit över. Jag har blivit sådär äckligt kär igen, fast denna gång tror jag att jag vill faktiskt ha dig för mig själv!

xox

// S